bland det vidrigaste som finns i mina ögon är när folk, eller ja, när par beter sig som ett neutrum. när det inte finns någon individualitet överhuvudtaget i ett förhållande, utan det är vi. inte du, inte jag. utan vi. varje handling i deras liv ska kollektivt planeras och det finns absolut inget rum för enskildhet.
var fan kommer detta ifrån? jag läste även en blogg nyss (som jag såklart tappade bort) där det skrevs förbannat negativt om att vara singel. den starka definitionen av att vara ensam. en singelmänniska lever i och för sig med sig själv som både styrman och kapten. vissa är nog till och med styrman, kapten, kock och matros. men en singel är aldrig värdelös. jag ser inte felet i att vara självständig och oberoende. det bästa man har är ju trots allt sig själv.
andra irritationsmoment i skrivande stund:
1. att jag jäspade så jävla stenhårt nyss att min läpp sprack i mungipan. AJ.
2. denna jävla smutskastning mot SD.
3. folk som inte kan skilja på hur man uttalar V och W i engelskan. allra helst de som uttalar "very" och "mtv" som om de innehöll W:n istället för V:n. det ska inte vara svårt.
4. denna ständiga fattigdom jag lever med.
5. laxeringsmedel i cigaretter. jag blir skitnödig efter varje cigarett jag röker, literally. förstår ni hur många gånger jag är tvungen att bajsa per dag? s
note to self: bli en normal människa. bli trött, sov.
för i helvete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar